Jag bara löver och löver.

Jag får ALLTID skäll när jag pratar med Försäkringskassan. Tydligen gör jag saker för att jävlas med de kristna. Eller försäkringskassa?

Förra året var jag så fräck och födde barn när jag hade lovat att jag skulle vara hemma med havandeskapspenning. Så gör man bara inte.

Jag undrar om ovilligheten att utbetala föräldrapenning till mig är en hämndaktion? Eller tänker de; äsch den dära, hon bara löver och löver och så är det bara ljug. Tacka vet vi hennes karl. Han går inte hem på havandeskapspenning för att föda barn.

Vi löver och löver

… kan det månne vara valår i år?

Självklart är hon mammas brud

Ikeas gosiga kisse

Hon må vara lik sin far till utseende men valet av livsviktigt gosedjur blev en… *trumvirvel* katt! Äntligen blev moderskapstestet godkänt! Nu undrar jag bara vad vår tredje kisse ska hetta…? Vi har en Freddan, en Felix och en F…ilip? Filur? Fader Farah?

Givetvis ska vi knata oss iväg och införskaffa en till, inför kommande tvättkrisar, bortslarvande osv.

Och om vi ”spinner” vidare på det här med katter… så är vi ute efter en kattlåda; den ska vara väldans hög i tak och rymmas på lilltoan. Gärna hörn. Hilfe hilfe! Freddan är kräsen. Öppen låda går absolut icke för sig för då har Felix sandat hela Västerås när han väl är klar med sitt städande. Tänkte hyra ut honom till Västerås Stad under vintertid, så kommer antalet brutna ben under halksäsongen minska drastigt.

Det är så man fördärvar sitt goda humör!

Augusti månad är snart slut. Den var en helt fantastisk månad inkomstmässigt.

Ingen föräldrapenning för den föräldralediga mamman som lagt in sin begäran i tid.

Ingen lön för den heltidsarbetande pappan som även dragit på sig 31 övertidstimmar.

… men barnbidraget behagade sig iaf hitta hit.

//Har-nu-rört-bufferten-för-oförutsedda-händelser

Hoppsan!

Jag måtte vara någon form av bloggexpert, så flitig som jag är i mitt uppdaterande!

Vi har flyttat. Vi har bytt hiss mot trappor, 2:a mot 4:a, Clara kutar och vi efter..

Jag slutade amma för en 1,5 månad sen och har nu gått upp flera kilon. Treeevligt.

Getingar är vår stora skräck, så fort vi ser dem är det krig och vi nöjer oss inte förrän getingjäveln har kletat ner hela fönstret med sin forna kropp.

Mammaledig once again med samma lillbrud. Fullt upp men betydligt friare den här gången!

Renoveringsplaner i form av måla-om-hallen finns. Hämtade hem tre färgprover, Clara knövlade sönder Sven och Ylva så jag antar att det blir Margot.

Tvungna renoveringsplaner i form av lägga nytt golv i köket – finns. Vinylgolv är tanken!

Lillbrutta är nu 1 år och betydligt svårare att hålla fast vid vaccinering.

Min trogne vän plattången har lämnat in.

Big spender

Ojoj. Ett sådant glapp det har blivit. Kanske dags för en snabb resumé?

• Jag har börjat jobba igen. Maken är hemma och busar med dotra dagarna i ända. Det går för jäkla bra. Emellanåt, som idag, är jag hemma, och karln jobbar en strödag. Vet ni vad som händer då? Jooo man får en tjock lunta med rutiner och förhållningsorder kring how to take care of a vild springhoppklätterapa named Clara. Häromdagen när jag lät maken få en välbehövd sovmorgon så klev han ändå upp och lade sig i våra göromål  -”för du vet ju ingenting längre.” Så kan det gå.
• Vi har köpt en till lägenhet. Flyttalajnen i juni. Flytta är inte min starka sida. Lite ångest börjar smyga sig in, förra gången dog ju kaffebryggaren. Det får inte hända med Röda Moccan. Sen har jag en orimlig noja över att våra möbler inte ska få plats…???
• Vår nuvarande lägenhet ska säljas. Massa jobb, slit och skit, och jag bränner snart ner hela kåken.
• Hej vad det är härligt med (egen pådyvlad) stress.
• Jag har inte köpt nåt överkast. Vi köpte en lägenhet istället.
• Jag har inte handlat ett jota, förutom mat och blöjor, sen jag köpte två tröjor för 99 spänn för några månader sedan.
• Nä nu ljög jag. Jag har handlat en jacka och ett par braxor på rea till Clara. Å en duk, på rea såklart, allt gick loss på 200 kr.

Provokationspost!

I hate it! Ända sen den 16 augusti förra året har det slunkit ner mycket skit i brevinkastet. Massa trams som ska locka till att slösa pengar. Denna härliga post var prydd med en drös ledande frågor…

 

… som jag fick frispel av.

Förtydligande! Jag har i ren frustration och irritation svarat nej på alla frågor. Bäst att förklara (Jo jag tänker visst läsa böcker för mitt barn osv osv). Vad gör jag nu, return to sender?

True blood? Underbart!

Men vart har jag varit de senaste åren?

Det är inte bara VinterOS och På spåret som är sevärt. True blood är ju grejer det!

 

Melodifestivalen suger, men Kalle Moraeus har hittat hem till mitt hjärta på nå vis.

En haltande olycka

Undertecknad har tillsammans med make och lillbrutta inspekterat bomarknaden. Undertecknad hälsade bland annat på en trapp med sitt ena knä och tyvärr även sitt enda huvud. Skadan var katastrofal, vid samtal med mäklare glömdes efternamn, det rabblades fel mobilnummer och själva lägenheten var lika barnvänlig som utetrappen var utan is. Eftersom vi kan ta en hint, om än lite sent, så lämnade vi skiten och gick.

Undertecknad har varit till banken med make och lillbrutta. Kvällen innan planerades nogsamt vilka kläder som skulle bäras, allt för att belysa vilka propra och gedigna människor vi är. Maken strök, lillbrutta skreeeeeeeeeeeek tills hon brakade loss så häftigt att grannen hysteriskt kutade ut i trapphuset och ylade om skottlossning. Eller inte.  Efter den saluten slocknade lillbrutta med ett leende för natten. Undertecknad avslutade med att hänga upp kläderna och gå och lägga sig. Morgonen kom och maken klev upp, klädde på sig bankstassen och tog med sig bilen till besiktningen. Undertecknad klev upp, klädde på lillbrutta, hade grötfest, bytte grötkläder till rena kläder på lillbrutta. Till slut kom stunden då undertecknad skulle ha sin bankstass. Bankstassen är puts väck! P A N I K. Flera dagar senare är stassen fortfarande borta! Vad i helv….ete?  Nä jag gick inte naken dit. Men vart fan är kläderna? 

//Klantarslet

Jag har startat en trend

Laila Bagge är en härmapa! 

Men Laila sa inte ”ja” en gång – utan två.
- Tager du Laila Niclas Wahlgren till din äkta make…
- Ja! utbrast Laila.
- …och älska honom i nöd och lust, fortsatte prästen Mats Nyholm.
- Absolut! blev hennes svar den andra gången.
Stort skratt i kyrkan, varpå prästen konstaterade:
- Det är ju bättre att säga ja två gånger än en.

 Laila:
- När jag blir nervös är det nära att jag både kan börja skratta och gråta, och så var det nu. Det var väl därför det råkade bli ja två gånger också, säger hon och skrattar.

Eller hur liksom. Jag såg nog att vi hade en blondin som serverade sprit på vårt bröllop. Hon passade naturligtvis på att avlyssna och sno min grej, med ett dubbel-ja strax innan målgång, när hon ändå hade vägarna förbi. Sen tänkte hon ge oss sånna där guldbiljetter som plåster på såren för sin kommande rip-off men åtrade sig när hon hörde den nygifta bruden med co sjunga Jämtlandssången.

Höhö, man är iaf en ”trändsätter”.

Det är faktiskt skönt att höra att vi är fler som är nervösa på självaste bröllopsdagen. Sen tror jag att vi är fler som har gjort på detta viset.